German Expressionist Painter and Sculptor, 1880-1938 was a German expressionist painter and printmaker and one of the founders of the artists group Die Brucke or "The Bridge", a key group leading to the foundation of Expressionism in 20th century art. He volunteered for army service in the First World War, but soon suffered a breakdown and was discharged. In 1933, his work was branded as "degenerate" by the Nazis and in 1937 over 600 of his works were sold or destroyed. In 1938 he committed suicide. In 1913, the first public showing of Kirchner's work took place at the Armory Show, which was also the first major display of modern art in America. In 1921, U.S. museums began to acquire his work and did so increasingly thereafter. His first solo show was at the Detroit Institute of Arts in 1937. In 1992, the National Gallery of Art, Washington, held a monographic show, using its existing collection; a major international loan exhibition took place in 2003. In November 2006 at Christie's, Kirchner's Street Scene, Berlin (1913) fetched $38 million, a record for the artist.  Related Paintings of Ernst Ludwig Kirchner :. | Reclining female nude on a couch | Tavern, | Tree bathers sitting on rocks | Naked Playing People | Forest-cemetery - Colour-wood-cut - 35 - 50 cm - Kirchner Museum Davos |
Related Artists:
Orsi, Lelio
Italian, approx. 1508-87 .Italian painter and draughtsman. A prominent Emilian artist of the mid-16th century, he was influenced by Correggio as well as by the late Mannerist style of Giulio Romano. His large-scale works seem to have been mainly secular decorations, notably illusionistic fa?ades, of which only fragments are extant. Their energy and expressiveness are apparent, however, in the surviving paintings of smaller dimensions. Orsi's sole documented architectural work is the Collegiata di S Stefano, Novellara
georg engelhardt schroder
Georg Engelhard Schröder, född den 31 maj 1684 i Stockholm, gift 1727 med Anna Brigitta Spöring, död den 17 maj 1750; konstnär, porträtt- och historiemålare. Georg Engelhard Schröders far, Veit Engelhard, hade omkring år 1670 kommit från N??rnberg och bosatt sig i Stockholm där Georg Engelhard föddes 1684. Han blev tidigt elev hos konstnären och målaren David von Krafft (1655-1724) men lämnade honom 1703 för utlandsstudier. Under 21 år for Georg Engelhard runt i Europa. Han vistades först en tid i Nordtyskland, innan färden gick vidare till Italien. I Venezia förblev han under fem år och kopierade gamla mästare, sysslade med vedutamåleri och hade kontakt med pastellmålarinnan Rosalba Carriera (1675-1757). I Roma tog han intryck av barockmålarna Carlo Dolci (1616-1686), Carlo Maratta (1625-1713), Francesko Trevisani (1656-1746) m.fl. och tillägnade sig det raska men ytliga framställningssätt, som tillhörde den tidens italienska konst. I Paris samlade han impulser hos den franske målaren Noel Nicolas Coypel (1690-1734). Reminiscenser av den italienska och franska konsten kan man påträffa flerstädes i hans kompositioner. I London stannade han i sju år och tog starka intryck av Godfrey Knellers (1646-1723) och Dahls porträttkonst. När Daniel von Krafft avled 1724 kallades Georg Engelhard Schröder hem till Sverige och efterträdde i december sin gamle läromästare som kunglig hovkonterfejare. Som sådan uppbar han lön. Konung Fredrik I satte stort värde på sin konterfejare, och lät honom måla otaliga porträtt av sig och sin drottning Ulrika Eleonora. År 1745 utnämndes han till hovintendent. Georg Engelhard anlitades mycket och samlade ihop en betydande förmögenhet. På 1740-talet nåddes Sverige av den nya franska smaken, i främsta rummet via konstnären Gustaf Lundberg (1695-1786), varvid Georg Engelhard kom att skjutas åt sidan. Han representerade i Sveriges 1700-talsmåleri sista skedet i det italienska inflytandet. Långt ifrån den förnämste, var dock Georg Engelhard en av sin tids mest uppburne målare. Han arbetade inom ett vitt fält: utförde kyrktavlor, allegorier, historiska motiv och porträtt. Hans arbeten har ej sällan någonting vacklande och obestämt, vilket i förening med mycken ojämnhet i utförandet gör många av dem mindre tilltalande för konstkännaren. Han har dock efterlämnat verk, som vittnar om, att han, när han allvarligt uppbjöd sin förmåga, var mäktig till både varm och djup uppfattning samt hade stor skicklighet i färgbehandling och i framställningens enskildheter.
Edwin Deakin
1838-1923